kvinna som styr en fräsmaskin som ska fräsa plast

Fräsning av plast
Guide så fräser du plast

Därför ska du låta GMW fräsa din plastdetalj

Göteborgs Mekaniska Werkstad är en flexibel legotillverkare som tar din idé från ritning till färdig detalj. Med en mix av manuella och CNC‑styrda fräsar, lean‑optimerade flöden och över hundra års hantverkserfarenhet fräser vi plast i allt från enstaka prototyper till långa serier. Oavsett om du behöver rådgivning i materialval, finjustering av feeds & speeds eller fullskalig serieproduktion hanterar vårt ISO 9001‑certifierade team hela kedjan – snabbt, kostnadseffektivt och med garanterad precision.

Vad är fräsning av plast – och varför är det unikt?

Fräsning av plast innebär att avlägsna material med roterande skärverktyg för att skapa detaljer med hög precision. Till skillnad från metall har termoplaster låg smälttemperatur och hög elasticitet, vilket gör att värmeutveckling, spånevakuering och vibrationsdämpning blir kritiska faktorer. Rätt kombination av verktyg, skärparametrar och kylstrategi är därför avgörande för att undvika smältning, spänningar och dålig ytkvalitet. För nybörjaren är det viktigaste att förstå sambandet mellan värme, spånstorlek och matningshastighet – och att alla tre måste balanseras annorlunda än vid metallbearbetning.

Så fräser du plast –  en guide 

Steg 1: Välj rätt plastmaterial för ditt projekt 

Att välja rätt plast är grunden för en lyckad fräsning. Varje material har unika egenskaper som påverkar både bearbetbarhet och den färdiga detaljens funktion. 

  1. ABS – Slagtåligt, lätt att efterbearbeta och limma. Medel smältpunkt (≈ 105 °C). Bra för prototyper och kapslingar. 
  2. PMMA (Akryl) – Hög glans och optisk klarhet, men spröd. Kräver skarpa verktyg och noggrann spånevakuering för att undvika sprickbildning. 
  3. POM (Delrin) – Mycket dimensionsstabilt och självgående, låg friktion. Idealt för kugghjul och lagerbussningar. 
  4. HDPE/PP – Kemikalieresistenta och glidfärdiga, men kan ”fransa” vid felaktiga skärparametrar. 
  5. PC (Polykarbonat) – Extremt slagtåligt men känsligt för värmeuppbyggnad; kylning är kritisk. 

ABS vs. PMMA: För‑ och nackdelar 

Egenskap  ABS  PMMA 
Slagtålighet  Hög  Medel‑låg 
Optisk klarhet  Ogenomskinlig  Kristallklar 
Termisk känslighet  Medel  Hög 
Efterbehandling  Lätt att slipa & limma  Kräver polering för glans 
Vanliga användningar  Höljen, fixturer  Skyddsglas, displaydetaljer 

Sammanfattning: Välj ABS för robusta prototyper där finish inte är kritisk; välj PMMA när estetik och ljusgenomsläpp står i centrum. 

 

Steg 2: Så ställer du in feeds & speeds 

Målet är att avverka material snabbt nog för att minimera värme per spåna, men inte så snabbt att verktyget studsar eller vibrerar. Starta alltid med tillverkarens rekommendationer och finjustera. 

Tabell: Rekommenderade RPM och matning 

Plast  Verktygs‑Ø  RPM‑intervall  Matningshastighet (mm/min) 
ABS  3 mm  12 000–18 000  400–600 
ABS  6 mm  8 000–12 000  650–1 000 
PMMA  3 mm  10 000–14 000  350–500 
PMMA  6 mm  7 000–10 000  550–900 

Tips: Öka matningen innan du sänker varvtalet om plasten börjar smälta – mer aggressiv spånavverkning transporterar bort värmen effektivare. 

 

Steg 3: Verktygsval – tips för längre livslängd 

Ett skarpt verktyg är A och O. Plast kräver rakeggade skär som skär och inte gnider. 

  1. Material: Solitt hårdmetall minimerar vibrationer; belagd hårdmetall (TiAlN) skyddar mot uppvärmning och adhäsion. 
  2. Geometri: Enskäriga spiralfräsar evakuerar spån effektivt och reducerar värmeuppbyggnad. 
  3. Kylning: Luftblåsning eller minimal mängd skärvätska (fog‑mist) förhindrar smältning och klibb. 

När använda spånbrytande fräsverktyg? 

  • Tjocka spån i sega plaster (HDPE, PP). 
  • Grovroughing av stora kaviter, där spåntätheten annars orsakar igensättning. 
  • Höghastighetsbearbetning i POM där chip‑load måste hållas jämn. 

Notera: Spånbrytare kan ge något sämre yta – planera fin‑pass med standardspiral för finish. 

 

Steg 4: Få en perfekt yta – efterbehandlingstekniker 

Ytkvalitet handlar om både skärparametrar och efterbearbetning. Planera för en extra finpass (0,2 mm sidsteg) innan du går vidare. 

  1. Polera – Använd plast‑specifik polerpasta och mjuk rondell för spegelglans på PMMA. 
  2. Slipa – Torrslipning med korn 400–1200 tar bort mjuka grader på ABS. 
  3. Kemisk efterbehandling – Ångpolering av PMMA (isopropanol) “smälter” ytan och förseglar mikrorivor. 

Polera, slipa eller kemisk efterbehandling? 

Metod  Fördelar  Nackdelar  Passar bäst 
Polering  Spegelblank finish  Tidskrävande  PMMA‑detaljer 
Slipning  Billig, enkel  Kan ge matt yta  ABS, HDPE 
Kemisk  Snabb, jämn glans  Kräver kemhantering  PMMA optik 

 

Steg 5: Vanliga problem och hur du löser dem 

Eftersom plast är värmekänsligt visar sig fel snabbt som smältkanter eller burr. 

Undvik överhettning och smältning 

  • Öka matningshastigheten om spånorna smälter – större spån transporterar bort mer värme. 
  • Minska skärdjupet vid tjockväggiga detaljer för att låta värmen avledas. 
  • Säkra kylflödet – en enkel luftspiral kan reducera temperaturtoppar med >20 °C. 

Andra vanliga fel 

Problem  Orsak  Lösning 
Flisor i PMMA  Matt verktyg, för hög matning  Byt verktyg, sänk matningen 10 % 
Burr på ABS‑kanter  För låg varvtal  Öka RPM inom tabellens spann 
Verktygsklibb  Spånfastnat i spår  Pausa, rena skär och öka luftblåsning 

Kontakta oss – låt oss förverkliga din plastidé i dag

Har du ritningar klara eller bara en första skiss? Skicka filerna eller ring oss på Göteborgs Mekaniska Werkstad så tar vi fram en kostnadsfri tids‑ och kostnadsbedömning. Vår erfarna fräsavdelning står redo att optimera material, verktyg och processflöde för just ditt projekt. Klicka på länken nedan eller mejla oss direkt – så startar vi resan från idé till färdig plastdetalj redan i dag.